Nästan alla kommuner i Sverige har kulturskolor. Förra året hade 285 av landets 290 kommuner kulturskola. De fem kommuner som saknade kulturskola var Bjurholm, Nora, Sorsele, Surahammar och Vilhelmina.
Antalet kommuner med avgiftsfri kulturskola år 2018 uppskattas till 14. I övrigt är den genomsnittliga elevavgiften cirka 1,400 kr/år. Trenden visar på att avgifterna har minskat sedan 2011, vilket avspeglar att allt fler kommuner har helt avgiftsfri kulturskola och/eller sänkt sina elevavgifter.
Detta, och mycket annat, framgår av den rapport som just kommit från Kulturrådet.
Fortfarande köer till platserna
Kulturskolorna är populärare än någonsin, ändå väntar utmaningar – trots förbättringar och utveckling finns det skillnader i vilka barn som nås av kulturskolan. 82 % av kommunerna uppger dessutom att de har barn som köar för en plats.
Av alla barn och unga i åldern 6–19 år i landet var det 11 % som 2018 deltagit i kulturskolan. Av de som deltagit i kulturskolan förra året var 58 % flickor.
Utbildningsnivå och utländsk bakgrund påverkar
Tillgången har ökat, både sett till elevplatser och antal ämnen. Om man jämför siffrorna från 1997 med de 2018 så syns en klar ökning av elevplatser, dessutom har de tillgängliga konstformerna blivit fler, exempelvis dans, bild och form, drama och teater. Men fortfarande syns det skillnader i vilka barn som nås av kulturskolan.
– Faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund påverkar fortfarande i hög grad om man tar del av Kulturskolans utbud, där fyller exempelvis kulturskolebidraget en viktig funktion för att fortsätta arbetet med att göra kulturskolan tillgänglig för fler.
– Vi ser också att det procentuellt är fler flickor än pojkar, utom i film och animation där det är en övervikt av killar, säger Jenny Löfström Ellverson, verksamhetsansvarig på Kulturrådets Kulturskolecentrum.
Kulturrådet tog över ansvaret för kulturskolornas statistik i samband med att ett nytt Kulturskolecentrum inrättades hos Kulturrådet 2018. Nu har man gjort en kartläggning av alla tillgängliga data som finns från 1997 och framåt. En del data är svåra att jämföra över tid då man mätt på olika sätt och det saknats tydliga definitioner. Kulturskolecentrum har därför tagit fram tydliga definitioner och anpassat insamlingen för att kunna göra tillförlitliga analyser av kulturskolans utveckling framöver.
Foto: Susanne Kronholm